Det är tid att ta farväl

Inte just nu, men snart är det dags för mig och Prinson att skiljas åt. Det hugger ända till det innersta i mitt hjärta, men som min vuxna kära kompis säger "Han ska inte behöva lida. Han är värd bättre än det. Visst är han? Han är värd det bästa, det vet jag att du tycker." Och hon har rätt. Hon har så otroligt rätt. Jag vill att han ska få det bästa. Han ska inte behöva lida för att få somna in och få ro, han ska få somna innan han börjar lida.
 
Han har börjat magra redan nu, trots täcken och mycket mat. Och det blir både kallare och hårdare. Det är inte rätt att ha kvar han då. Benen på han håller inte helt och hållet heller. Han går inte runt och har ont, men dom gör det svårt för han. 
 
Min älskade, älskade häst. Prinson. Som jag delat så mycket glödje och lycka med. Men nu får han ro, nu kommer han må bra. Min fina prins. Detta kommer dock inte ske än, i Januari tror jag det blir. Då får han komma till min andra vän i himlen, Chico. Det kommer bli bra, det vet jag att det kommer. Men ont gör det..
 
 
Han har verkligen lärt mig mycket under de åren jag hållt på med han. Jag sökte efter en ridhäst, jag fick en häst som var ganska outbildad, envis som tusan, och halt. Eller jag fick inte, jag valde. Och jag har ångrat de valet ibland, när det vart som svårast och kämpigast, men jag är jätteglad att jag inte gav upp. Jag tror jag lärde mig mer av han, än om jag skaffat en "perfekt" häst, dvs en 8-12 åring, riden ordentligt och aldrig skadad. 
Han är inte den där hästen man suktar efter. Han är inte hur fin som helst. Någon korsning av kallblod, stort huvud, och "utdragen" kropp. Men för mig är han den finaste jag någonsin sett, och jag hade inte velat byta han mot någon i hela världen om jag fick välja. Men det får jag inte nu.
Jag skriver inte detta för att få medkänsla, jag skriver det för jag vill få ur mig det, ni kanske vill veta med? Det känns hårt, men jag ska göra allt jag kan för att det ska bli så bra det bara kan, den sista tiden vi har tillsammans. 
Nu vet ni!
 
// Emmy
 
 

Kommentera inlägget

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback