Om du har svårt att hålla tummarna som högsta punkt när du rider har jag ett supertips! Det gör även att du inte kan använda händerna lika mycket när du rider, alltså måste du använda dig mer av vikt och säte, vilket är toppenbra!
Du tar ett ridspö och lägger det emellan tummarna och pekfingrarna (på båda sidor, rakt över.) och sedan tar du och kortat tyglarna i den längd du vill ha de i. Nu kan inte tummarna ramla ner och samtidigt kan du inte svänga mycket med en tygel, för då blir det för mycket eftergift på andra sidan.
Här är en dålig bild på när Elin anvädner sig av denna övning. Som ni ser är fummarna högsta punkt. Tycker absolut ni ska prova detta, det är en jättebra övning!
För ett tag sedan hade jag ridlektion för mig kompis, Elin, och hennes häst Kiljan. Det var väldigt spännande!
Jag kom att tänka på hur svårt det är, att vara både puschande och peppande, samtidigt som man pekar ut fel som ska rättas till. Det är ju skitsvårt att hitta en balans i det?! Haha! Men jag tyckte det gick väldigt bra i vilket fall, jag har ju ingen som helst vana av att undervisa men jag försötke så gott jag kunde. Tog lite enkla saker som serpentiner över medelinjen, ställa på volt, göra halt på vissa ställen och snygga hörnpasseringar.
Eftersom Elin med är inspererad på NH-tankar och att rida bettlöst bad jag henne rida mycket på långa tyglar och använda benen och sätet dessto med. Ibland tyckte hon inte att kiljan lyssnade men jag tyckte det såg fint ut, speciellt efter ett tag!
Och om ni inte ser det på bilderna, så är Kiljan Islandshäst! :)
En vit häst, Jonna, en halvfärdig ozelot och träning med Fiona
Här kommer två bilder jag gjorde för några dagar sedan i photoshop och en halvfärdig:
En vit slarvhäst, det var så länge sedan jag målade i datorn så det var ovant!
Och en
bild på Jonna
Här är den som fortfarande har en del jobb hängandes över sig, det föreställer en ozelotunge. Jag filmar dessutom in processen så när bilden är klar får ni se en "speed painting" på den här!
Och sist men inte minst så delar jag med mig av en liten film från igår när jag trick- och trycktränade Fiona, det gick finnemang. Tränade i en halvtimma drygt. Har nyss tagit tag i att flytta henne sidleds ordentligt då hon tycker att det är svårt och jobbigt att flytta bogen, framförallt så vill hon gärna stå vänd in mot mig vilket försvårar uppgiften. Det syns tydligt i filmen att bakdelen inte är några problem. Sen blandar hon fortfarande ihop "vinka" med att flytta sidleds så hon byter plats på kommandona ibland vilket syns på filmen!
Haha, notera också att Jonna vill bli klappad och busad med en stund mitt i filmen... Hehe..
Ofta när jag flyttar henne så gnäggar och mullrar hon en massa, framförallt om jag flyttar henne en lite längre stund, det kan höras något på filmen men det är inte så mycket som hörs på grund av blåst och distans så jag tror inte att ni kommer lägga märke till något.
I fredags var jag dessutom ute och red helt själv med Fiona för andra gången, gick jättebra, hon gick till och med med på att galoppera på bortvägen så jag är supernöjd!
När Elin början skriva här igen gör jag det inte, haha, är inte det typiskt? Men har vart mycket nu ett tag, mycket roligt! I fredags var det Göteborg Horse Show och resten av helgen har tillbringats i stallet, både hos min kompis och här hemma.
Här är lite av sakerna jag köpte:
En snygg blå repgrimma från Stall Sonakull. Tror jag gav runt 200 för den.
HV-polo schabrak, 300 kr. Helt onödigt egentligen, men har länge velat ha ett så unnade mig det! Hanna passar dessutom riktigt bra i brunt!
Bruna matchande lindor från PS of Sweden/DM, 100 kr. Ett måste eftersom det machar schabraket, right? ;)
Ett dösnyggt pannband från TEW, 300 kr. Glimmar jättemycket i solen och är snyggt, samtidigt som det inte blir för mycket.
Hela outfiten som jag tänkt den. :)
Köpte även lite annat, gelpadd, termometer, rosetter osv, men det känns inte så meningsfullt att lägga ut bild på. ;)
Här är även lite bilder från hoppningen (Jag vet att bilderna inte alls är bra, de är tagna med en vanlig ganska dålig kompaktkamera, får jag väll skylla på, haha!):
Några hästar reds faktiskt med hack med, vilket gjorde mig glad såklart! Dock hade de en till nosgrimma spänd strax under hacket.
Haha, känner att detta inlägg blev väldigt rörigt, men men!
Idag, trots det ruggiga, regniga och kalla vädret, så har jag ridit Fiona i ca en timme i paddocken. Fokuserade väldigt mycket på att böja henne, alltså att hon ger mig huvudet mer när jag tar i tygeln och inte är så stel, sen samtidigt när jag gjorde det så jobbade jag med att flytta baken under henne och aktivera den ordentligt. Jobbade mest i trav och lyhördheten på hjälperna, tog också några små minigalopper, tricktränade (hon kan nu vinka ifrån ryggen) och jobbade på bärighet.
Jag vill att hon ska börja fokusera lite mer på att lägga tyngd på baken, hon är så lång i kroppen så det här är svårt för henne men det är också just därför hon behöver det. Jag tycker att hon kändes alltmer avslappnad, samlad och självbärig genom passet - men det här är förstås bara början till något större, men vi ska spåna vidare på det!
Det var nu drygt två veckor sedan jag orkade rida och träna Fiona igen på grund av en väldigt traumatisk händelse som dragit ned mig i ett mentalt mörker i två veckor. Men nu börjar jag känna ork, motivation och lust igen!
Bjuder på en bild som är några veckor gammal ifrån ett pass i paddocken:
I dag har jag målat några timmar på en bild som föreställer en ödla (arboreal alligator lizard) i akryl, tog en bild på den grund jag redan lagt och så tog jag några bilder ibland för att jag ska kunna se tillbaka och kunna titta på processen (och visa den för de som vill se så klart!)
I helgen så verkar jag ha funnit ett helt nytt intresse, ytterligare ett intresse som kräver att man arbetar med sina händer, sin kreativitet men också lite fysisk styrka - trädgårdsarbete! Just nu är mitt projekt att göra våra rabatter fina, första steget är för tillfället att rensa bort allt jag inte vill ha.. Eller ja... Jag vill ta bort i stort sätt allt men mamma vill det inte och trots att jag är 18 år och myndig och är den som sliter just nu så är det ändå hon som bestämmer... Haha, jobbigt liv, bara för att jag gillar att slita rötter ur marken.
Nästa steg blir så klart att plantera saker, på ett ställe vill jag ha smultron och jordgubbar skulle jag tro. Några solrosor mot västra väggen. Tulpaner är ju härliga också! Gärna någon vacker buske och härliga blommor i pastellfärger! Om intresset blossar upp på allvar så lär jag fixa mer små "land", jag skulle vilja plantera något tilltalande, mindre träd någonstans, och det hade varit sjukt kul att göra en damm med härliga vattenväxter i och runt vattnet! (Och ankor.... Jag gillar ankor)
Idag har jag jobbat med att rensa rabatterna i två och en halv timma, tog lite bilder - före och efter -
Såhär såg det ut innan jag jobbat klart för idag! Med andra ord - superrisigt, bökigt, ostrukturerat och vildvuxet! Men jag älskar att Alrick (mannen som bodde i huset innan oss som nu avlidit - därav såldes huset) har gjort så fina rabatter runt huset, han har dessutom planterat fantastiskt bra i trädgården så att det alltid finns något som blommar och är vackert! Så jag ska försöka spåna vidare på den tanken när jag planterar mycket nytt då rabatterna har blivit rätt risiga och igenvuxna.
Bösbösbös
Vi har väldigt mycket av en gul blomsort som växer i stort sätt överallt, både i och utanför rabatterna. Så mitt största fokus är att få bort alla gula blommor ifrån rabatterna, däremot får högen som står under ett av våra äppelträd stanna då det är väldigt vackert - men jag vill ju inte ha bara dem!
Såna här hittar man massor av när man gräver lite i jorden, jag tycker att just de här larverna är lite otäcka, men de är okej så länge man har handskar! ;) Daggmaskar är jag dock förtjust i, de är mysiga på något sätt, gör jorden fin och är allmänt viktiga. Haha, jag blir bara bonnigare och bonnigare ju äldre jag blir..
Så här såg det ut när jag inte orkade jobba mer, jag har slitit upp otaliga, långa och starka rötter efter de gula blommorna, rensat ogräs, klippt buskarna och flyttat på några plantor.. Som jag (om jag fått bestämma själv) förmodligen kastat direkt för att göra jobbet enklare då de är i vägen, men mor min vill inte att jag förstör växtligheten totalt.. . Så jag ställde dem där de inte var så mycket ivägen och dessutom såg bättre ut..
Notera också att busken till vänster är klippt och se lite finare ut! Tycker ändå att det börjar likna något!
Just nu håller jag på att göra en katt i lera på formlektionerna - in real size - har några foton från igår och några från idag som jag tänkte att jag kunde ladda upp här. Kan ju vara kul att se processen litegranna tänkte jag.
Den här bilden togs igår när jag arbetat med den i någon timma eller två och kände mig klar för dagen, grunden till kropp och ansikte var lagd.
Den här bilden är ifrån idag, nu har jag påbörjat ett finare detaljarbete med att få till anatomi och muskulation på ett bra sätt, samt uttryck och småsaker som tår och öron. Jag är inte speciellt nöjd med hur ansiktet ser ut, men leran börjar bli hård och otymplig så det kan bli lite klumpigt, är framförallt missnöjd med ögonen... Sjukt svårt att få det att se okej ut.
Han kan inte hjälpa att han är ful.. Det är hans skapares ondska som givit honom detta demoniska ansikte.
Meeen, jag är nöjd med kroppen i alla fall även om den behöver finslipas!
Jaaaaa, det är så den ser ut just nu. Uppdatering kommer när jag kommit längre med den! (Så länge uppdateringar om mina bild- och formarbeten är uppskattade förstås)
denna vecka är en lugn vecka för Hanna, men mycket skojigt för mig! Hon har gått ganska mycket nu det senaste så jag känner att hon förtjänar lite lugn och ro, både fysiskt och i huvudet. Därför blir det mycket småpromenader och lite trickträning hade jag tänkt! Har ju inte trickat så mycket med henne förut, men både hon och jag tycker det är ganska roligt så får väll börja ta tag i det lite mer! :)
På torsdag till lördag kommer jag ha en kompis här, och på fredag blir det Göteborg Horse Show! Någon av er som ska dit?
Jag har fått en del kommentarer, framför allt på dayviews, om att jag är stark. Att jag är stark som klarar av allt jag gått igenom, att jag är stark som tog det valet med Prinson. Att jag är stark som försöker. Jag vill gärna skriva en text om just det, att vara stark.
Jag börjar med detta citatet: "You never know how strong you are until strong is the only choise you have."
Jag tycker det är sant. Man vet inte hur stark man är, förns stark är det ända val man har. Det är ju faktiskt lite så. Och jag kan nog faktiskt känna, att jag inte haft något val. För jag vill och tänker inte dö, och jag vet att saker inte blir bättre om man bara sitter och kollar på.
Jag har vart hos BUP (Barn- och UngdomPsykiatri), skolpsykolog, kurator, jag har pratat med vänner och vuxna, jag har försökt skriva av mig. Inget har egentligen hjälpt mig så jättemycket, det som har hjälpt mig allra mest är min egna attityd, min fina Hanna och NLP. (Här kan ni läsa mer om NLP, som är ett otroligt bra sätt enligt mig: http://www.nlp.se/)
The problem is not the problem, the problem is your attitude about the problem. Problemet är inte problemet, problemet är din attityd om problemet. Detta försöker jag att alltid ha i bakhuvudet, för det spelar så otroligt stor roll vad du har för attityd, om det mesta. Skolämnen, vänner, andra människor, problem i vardagen och större problem. Det spelar ständigt roll.
Förut kämpade jag nästan inte. Jag mådde jättedåligt, men det är klart jag gjorde det, jag gjorde ju inget för att må bättre. Jag satt och väntade på att jag skulle må bättre, jag tänkte att det måste väll komma en dag när jag med skulle bli lycklig. Men det gjorde det inte, den där dagen kom inte av sig själv. Den där dagen kom när jag insåg att det var rent idiotiskt att sitta och tycka synd om sig själv, och började kämpa. Började ta hjälp som jag trodde på, av en människa jag tror på (NLP). Började vara ännu mer med Hanna, även om jag inte orkade och även om det kändes pest. Började arbeta i skolan även fast det var så tråkigt och jag bara ville spy.
Jag började förändra saker, och det hjälpte mig väldigt mycket.
Jag säger inte att alla kan göra såhär, jag säger inte att det sker över en natt, för ibland mår jag fortfarande dåligt, men det är inte alls lika ofta nu och det känns inte lika jobbigt. Men ta hjälp om ni behöver det, och försök kämpa. Attityden ÄR viktig!
Jag är verkligen ingen spykolog, detta har jag enbart skrivit av mina egna erfarenheter, i hopp om att kanske hjälpa någon där ute. :) För övrigt så ska jag försöka blogga lite mer, får hoppas Elin och Lisa med kommer igång igen! :D
Jag knåpar lite på att börja blogga igen, vi får se hur det blir med det. Och jag kan också meddela att jag funderar på att börja sälja digitalt målade bilder. Priser och liknande kommer väl upp så småningom när det är bestämt, så om någon är intresserad så får ni hålla ögonen öppna!
För övrigt så har vi kommit igång och lyckats trickträna pållarna nu den senaste tiden. Fiona kan numera "vinka", "puss", "Skaka på huvudet" och "le".
Bara för att jag kan laddar jag upp en bild på en akrylmålning av en Duvhök här:
Jag såg nyss en bild i en hästgrupp om problemhästar på dv och jag vill dela med mig av min uppfattning.
Finns det problemhästar? För ett tag sedan var jag i ett stall, och jag fick höra att en av hästarna inte gillade att bli borstad under magen. Om man gjorde det, så bet och sparkade han mot en.
Jag gick in till hästen som stod i spilta, noga med att säga hej och prata medan jag gick in. Jag lät han nosa på mig, klappade han lite på halsen och stod och kliade och pratade med han en stund. Sedan hämtade jag borsten och lät han noga lukta på den om han ville. Jag började borsta och han var lugn. Jag varierade borstningen med att stryka med handen och snart kom jag mot magen. Jag fortsatte som förut och det var inga problem alls. Jag borstade med olika borstar, olika hårt, men det ända han gjorde var att någon gång lägga öronen lite bakåt.
Jaha. Så denna hästen brukar sparkas och bitas. Vad är det som fick han att inte göra det mot mig? Kan det vara det faktum att han är ridskolehäst och inte van vid att någon ger han speciellt mycket tid? Att jag försökte lyssna på han? Att jag visste om problemet från början?
Ja, man hade kunnat säga det, ”Du visste om problemet från början så det är klart att det gick bra!” men allvarligt talat, om jag träffat en annan häst för första gången och skulle borsta han, så skulle jag bete mig likadant, med eller utan problem. Jag väljer aldrig att borsta en häst jag inte känner (såklart inte Hanna heller, bara någon gång om det verkligen inte finns något annat sätt.) om jag vet att jag kommer behöva stressa eller inte har tid. För det kan bli så otroligt dumt då, och jag tror inte hästen njuter av det då.
Om en häst stegrar sig när man rider, så finns det antagligen alltid en anledning till det. Jag ser det så i vilket fall, jag tror aldrig Hanna gör något för att jävlas med mig, eller för att hon tänker ”haha, nu ska Emmy allt få lida!”. Alltså, dom har inte det tänket. Är det ett problem att hästen stegrar? Ja, det kanske det är, men jag tycker inte man ska stämpla hästen som problemhäst för det, för visst är det ett problem, men det är inte hästens fel.
Jag tror de flesta problem kan lösas, så länge det är rätt person som försöker, om personen har känsla och vill göra det. Sedan kan det väll finnas problem som inte går att lösa med om de sitter riktigt djupt, men vi har inte hästen att skylla på, det är människan.
Jag försöker alltid göra mitt bästa med Hanna, och ibland kan det vara riktigt svårt, men det viktigaste är att alltid försöka, försöka lyssna och försöka förstå.
Hanna som förut var livrädd för den vita hösäcken. Hm, konstigt att hon inte är det längre? ;) Det mesta går med lite träning!